Refleksjoner

IMG_0797.JPGDet er rart hva som dukker opp når en rydder i gamle bilder.

Dette bildet for eksempel. Her er jeg rundt 17 år, og det virker veldig lenge siden. Bildet får meg til å reflektere over hvem jeg var den gang, og hvem jeg er nå. Det er ikke så lett å huske tilbake fra da en var 17 år. Hva tenkte jeg, hva ville jeg, og hva drømte jeg om? Jeg klarer ikke helt å huske, i hvertfall ikke på stående fot. Men at jeg hadde drømmer og forventninger til livet, det hadde jeg. Drømmer og forventninger til livet har jeg alltid hatt, og det håper jeg at jeg alltid vil ha.

Det fine med det å være godt voksen er at en kan leve livet som en selv vil, og gjøre sine egen valg. En er trygg på seg selv, og gjør det som føles riktig.

Og det viktigste av alt synes jeg, det er å velge med hjertet. Ikke velge som andre, eller velge etter andre sine hjerter, men velge akkurat det som er viktig for seg. Lytte til sin egen unike stemme. Når en gjør det tror jeg en finner sin plass der en skal være, og vokser med oppgaven.

IMG_0805.GIF

Og når jeg skriver dette, så kommer jeg til å tenke på den vakre sangen Gabriellas sång, fra filmen «Så som i himmelen». Filmen er fantastisk og ble nominert til Oscar i 2005.

Gabriella sång

(melodi: Stefan Nilsson Tekst: Helen Sjöholm)
Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten glimt
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv.

Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv

Sendt av

Hei, og velkommen til min blogg! Her skriver jeg om smått og stort, det som opptar meg og som skaper engasjement. Legg gjerne igjen en kommentar hvis du vil!

2 thoughts on “Refleksjoner

  1. Flott bilde Bodil! Ettertenksomt. Sangen du deler er veldig vakker og sterk. Det var et stort øyeblikk for meg da jeg fikk synge den på konsert med koret mitt.

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut / Endre )

Twitter picture

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut / Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer med bruk av din Google+ konto. Logg ut / Endre )

Kobler til %s